Nu ska jag göra förändringar i mitt liv!

Jag har bestämt att jag måste lära mig att sluta vrida mig
ut och in för att uppfylla alla andras krav, förväntningar och förhoppningar.
Jag skjuter bara mina egna åt sidan hela tiden, och det gör mig tokig! Jag vet
ju vad jag vill, och jag KAN ta mig dit. Men människor i min omgivning hindrar
mig hela tiden genom att inte tro på mig, och försöka få mig att välja en annan
väg.

Jag kommer troligen göra många besvikna och ledsna och arga!
och det kommer vara skittufft!! Men jag har redan försökt vara allt det de vill
ha av mig, och det går inte. Jag ÄR inte tillräcklig ändå. Det räcker nu!

Jag ska ta mig ur deras jävla glasburk med bilden om hur
livet ska vara! Jag tänker ställa mig på locket och skrika att de har FEL!

Det är inte såhär livet ska vara. Det är inte den här jag
är.

Jag tänker ställa mig mitt i strömmen och säga STOPP-vänd
om. Det här är inte livet. Det här är en jävla teckning! En bild som samhället
har målat upp om hur vi ska leva vårt liv. Som de där mattorna med vägar och
ett litet samhälle på som man lekte på när man var barn. Vi kör runt i deras
jävla mönster när det finns ett helt hus utanför kanten. Vad tusan sysslar vi
med?

SLUTA!

Sluta följ dessa jävla normer och stigar som andra redan har
trampat upp. Det finns redan folk i slutet av de stigarna. Vi behövs inte där!
Vi behöver hitta andra platser. Nya stigar som tar oss på VÅR resa.

Jag tänker inte smyga runt i mina föräldrars och vänners
fotspår. Där är bara upptrampat och sunkigt och smutsigt! Allt som fanns att
hämta där har de ju redan tagit för sig av. Så vad ska jag göra där?

Jag har fått nog. Jag är så fruktansvärt trött på att höra
röster av människor som sägs stå mig nära sitta bakom mina öron och viska om
att jag inte kan, att jag inte är bra nog, att det inte finns någon mening med
att försöka, att jag kommer misslyckas, när jag hela tiden, med hela mitt
hjärta vet att de har fel!

Det är klart att jag kommer gå vilse ibland, och hamna i
massor av återvändsgränder! Men då får jag prova en ny stig. Att fortsätta
längs en gammal kommer aldrig ta mig dit jag vill!

De här människorna måste ut ur mitt liv! Antingen måste de
ändra sin attityd till mig och mina tankar, eller så kan jag inte fortsätta
värdesätta deras åsikter och närvaro. För det har dragit ner mig så otroligt
mycket under alla dessa år som jag borde utnyttjat till att komma ännu närmre
det jag vill!

Jag har inte tid att köra med handbromsen nere längre! Jag
har fått så många tecken på att det är tid, och ändå vågar jag inte sätta fart.

Nu är det min tur! Och jag tänker ta den turen och
göra allt jag någonsin kan av den!